Hang Seng Index


Kan hypolimnions tjocklek bestämmas genom temperaturmätningar ska det värdet användas istället för Maxdjup — siktdjup. Gränser saknas för typ 13, 24 och Beräkningen i formel 3.

Navigation menu


Statusklasserna ges ett numeriskt värde enligt tabell 1. För varje parameter beräknas ett viktat klassvärde genom formel 1. Statusklassernas indelning i numeriska värden. Formel för beräkning av den numeriska klassen. Statusklassificeringen avgörs av medelvärdet för den numeriska klassningen enligt tabell. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern artantal uttryckt som ekologisk kvalitetskvot EK. Om artantalet referensvärdet sätts EK till 1. Genom att EK-värdena i tabell 1.

Referensvärden anges i tabell Referensvärden och klassgränser Tabell 1. Klassgränserna i tabell 2. Makrofyternas indikatorvärden samt viktfaktorer 0, Vita näckrosor 8 0,9 Oenanthe aquatica Vattenstäkra 6 0,8 Persicaria amphibia Vattenpilört 6 0,7 Pilularia globulifera Klotgräs 9 0,5 Plantago uniflora Strandpryl 8 0,8 Referensvärden och klassgränser Tabell 2.

Referensvärden och klassgränser för klassificering av makrofyter i sjöar uttryckt som ekologisk kvalitetskvot EK. Makrofytarter som bör användas i kombination med sjöarnas indikatorvärden när dessa ligger nära en klassgräns för att kunna skilja mellan olika statusklasser i de tre typerna.

Klassgränserna i tabell 3. Status för kvalitetsfaktorn kiselalger i vattendrag bestäms av status för IPS eller resultatet för klassificeringen av försurning enligt avsnitt 3. Referensvärde samt klassgränser för IPS för hela Sverige.

Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalger surhetsindex ACID. Indelningen i fem surhetsklasser. Sedan kan ACID surhetsklasserna överföras till statusklasser som visas i tabell 3. Överföringen görs enligt följande: Den surhetsklass vars motsvarande intervall för medel-ph täcker det bedömda referensvärdet för ph motsvarar hög status.

Status för kvalitetsfaktorn bottenfauna i sjöar bestäms av status för ASPT, BQI eller resultatet av klassificeringen för försurning enligt avsnitt 4. Indikatorvärden för ASPT för olika familjer. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern ASPT i sjöar.

Illies ekoregioner enligt figur 4. Formel för beräkning av BQI. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern BQI. Formel för beräkning av MILA. Referensvärden och klassgränser Tabell 4. Referensvärden och klassgränser för MILA. Genom att EK-värdena i tabell 4. Illies ekoregioner, Centralslätten 14 , Fennoskandiska skölden 22 och det Boreala höglandet Standardiserad taxonomisk lista för bestämning av bottenfauna.

Müller 79 Hemiclepsis marginata O. Müller 80 Glossiphonia-Batrachobdella 81 Glossiphonia complanata L. Müller 90 Crustacea 91 Branchinecta paludosa O. Ecdyonurus joernensis Bengtsson Heptagenia dalecarlica Bengtsson Kageronia fuscogrisea Retzius, Heptagenia orbiticola Kluge Heptagenia sulphurea Müller Rhithrogena sp. Müller Oulimnius sp.

Müller Limnius sp. Müller Riolus sp. Müller Scirtidae Elodes sp. Limnephilidae Ironoquia dubia Stephens Apatania sp. Status för kvalitetsfaktorn bottenfauna i vattendrag bestäms av status för ASPT, DJ-index eller resultatet av klassificeringen för försurning enligt avsnitt 5. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern ASPT i vattendrag. Kriterier för normalisering av enkla indexvärden till värdet 1, 2 eller 3 för beräkning av DJ-index.

EK beräknas enligt följande: Referensvärden och klassgränser Tabell 5. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern DJ-index i vattendrag. Formel för beräkning av MISA. Avsaknad av bäcksländor gör det omöjligt att beräkna detta index.

När bäcksländor saknas beräknas MISA i stället som medelvärdet av 5 normaliserade indexvärden. Referensvärde och klassgränser för MISA. Genom att EK-värdena i tabell 5. Klassgränserna i tabell 6. Steg 2 Referensvärden beräknas med hjälp av linjära regressionsmodeller enligt formel 6. Formel bör beräkning av referensvärde för EQR8.

Steg 3 Parametrarna beräknas. Relativ biomassa av inhemska fiskarter: Relativt antal av inhemska arter: Andelen potentiellt fiskätande abborre antas vara 0 vid längder under mm och 1 vid längder över mm.

Varje uppskattad individvikt multipliceras sedan med den längdberoende andelen fiskätande abborre enligt ovan. Summan av produkterna blir biomassan av fiskätande abborre, som sedan adderas till eventuell biomassa av gös. Steg 5 Beräkning av Z-värden: Residualerna räknas om till Z-värden via division med parameterspecifik standardavvikelse SD av referensmaterialets residualer tabell 6.

Steg 6 Omvandling till P-värden: Ett dubbelsidigt P-värde för varje Z-värde hämtas via valfritt statistikprogram. Steg 7 Beräkning av sammanvägt fiskindex: Intercept och regressionskoefficienter för beräkning av fiskparametrarnas referensvärden, samt de standardavvikelser SDresid som behövs för beräkning av Z- värden.

Antal inhemska fiskarter Niart -0, 2, 0,, 1, Artdiversitet: Simpsons D, antal S Dn 2,, 0, 0, Artdiversitet: Simpsons D, S Dw 1, 0, 0, 0, Relativ biomassa av inhemska fiskarter 5.

Relativt antal av inhemska fiskarter lgwiart 3,, 0,, 0, lgniind 2,, 0,, 0, 0, HVMFS Statusklassernas gränsvärden för EQR8. Fisk i vattendrag 7. Klassgränserna i tabell 7. De sex parametrarna för det generella VIX är: Sammanlagd täthet av öring och lax n individer per m 2 2.

Andel toleranta individer tabell 7. Andel lithofila individer tabell 7. Andel toleranta arter tabell 7. Andel intoleranta arter tabell 7. Andel laxfiskarter som reproducerar sig tabell 7. Steg 3 Referensvärden av parametrar för varje elfiske räknas ut med linjär regression tabell 7. Referensvärden beräknas med hjälp av linjära regressionsmodeller enligt formel 7. Formel för beräkning av referensvärde för VIX. Referensvärdena motsvarar transformerade värden enligt Steg 2.

För varje parameter beräknas residualen som observerat värde minus referensvärde. Residualerna räknas om till Z-värden via division med parameterspecifik standardavvikelse SD av referensmaterialets residualer tabell 7. Hämta ett P-värde sannolikhetsvärde för varje Z-värde via statistikprogram.

Gränser för kategori 1 4 för omgivningsvariabeln andel sjö. Cashing in on the Dow: Archived from the original on Trading for a Living. Breakout Dead cat bounce Dow theory Elliott wave principle Market trend. Hikkake pattern Morning star Three black crows Three white soldiers.

Average directional index A. Coppock curve Ulcer index. Retrieved from " https: Steg 3 Parametrarna beräknas. Relativ biomassa av inhemska fiskarter: Relativt antal av inhemska arter: Andelen potentiellt fiskätande abborre antas vara 0 vid längder under mm och 1 vid längder över mm. Varje uppskattad individvikt multipliceras sedan med den längdberoende andelen fiskätande abborre enligt ovan. Summan av produkterna blir biomassan av fiskätande abborre, som sedan adderas till eventuell biomassa av gös.

Steg 5 Beräkning av Z-värden: Residualerna räknas om till Z-värden via division med parameterspecifik standardavvikelse SD av referensmaterialets residualer tabell 6. Steg 6 Omvandling till P-värden: Ett dubbelsidigt P-värde för varje Z-värde hämtas via valfritt statistikprogram. Steg 7 Beräkning av sammanvägt fiskindex: Intercept och regressionskoefficienter för beräkning av fiskparametrarnas referensvärden, samt de standardavvikelser SDresid som behövs för beräkning av Zvärden.

Antal inhemska fiskarter Niart -0, 2. Simpsons D, antal S Dn 2, 3. Relativ biomassa av inhemska fiskarter lgWiart 3, -0, 0, -0, 5. Relativt antal av inhemska fiskarter lgNiind 2, -0, 0, -0, 6. Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar Andpis 0, 8.

Statusklassernas gränsvärden för EQR8. Klassgränserna i tabell 7. De sex parametrarna för det generella VIX är: Sammanlagd täthet av öring och lax n individer per m2 Andel toleranta individer tabell 7. Steg 3 Referensvärden av parametrar för varje elfiske räknas ut med linjär regression tabell 7. Referensvärden beräknas med hjälp av linjära regressionsmodeller enligt formel 7. Formel för beräkning av referensvärde för VIX. Referensvärdena motsvarar transformerade värden enligt Steg 2.

För varje parameter beräknas residualen som observerat värde minus referensvärde. Residualerna räknas om till Z-värden via division med parameterspecifik standardavvikelse SD av referensmaterialets residualer tabell 7. Hämta ett P-värde sannolikhetsvärde för varje Z-värde via statistikprogram. Gränser för kategori 1 — 4 för omgivningsvariabeln andel sjö. Konstanter för uträkning av referensvärden till fiskparametrar för VIX med linjära regressionsmodeller.

SD resid är standardavvikelsen för transformering av residualer till Z-värden. Icke signifikanta parametrar inom parentes. Formel för beräkning av osäkerheten för VIX. Klassgränser för sidoindex VIXsm för surhet.

Formel för att beräkna referensvärde för tot-P. Förenklad metod Om det inte finns data för sjöns medeldjup ska följande formel användas för att beräkna referensvärdet enligt formel 1.

Förenklad formel för att beräkna referensvärdet för tot-P. Beräkningen i formel 1. I annat fall ska den ursprungliga beräkningsmetoden för referensvärde användas för klassificeringen. Steg 2 Klassificering av tot-P EK beräknas enligt följande: Statusklassificering av tot-P i sjöar.

Formel för att beräkna referensvärdet för tot-P. Icke marina baskatjoner beräknas enligt: Beräkningen i formel 2. I annat fall ska den 62 ursprungliga beräkningsmetoden klassificeringen. Beräkning av referensvärde enligt formel 2.

Statusklassificering av tot-P i vattendrag. I andra hand enligt formel 3. Formel för att beräkna referensvärde för siktdjup. Beräkningen i formel 3. Steg 2 Klassificering av siktdjup EK beräknas enligt följande: Statusklassificering av siktdjup i sjöar. Statusklassificering av syrgaskoncentration för sjöar. I annat fall beräknas referensvärdet enligt formel 4.

Formel för att beräkna referensvärdet för syrgas. Formel för att beräkna mättnadskoncentrationen för syrgas. Formel för att beräkna referensvärde för syretäringshastigheten. Kan hypolimnions tjocklek bestämmas genom temperaturmätningar ska det värdet användas istället för Maxdjup — siktdjup. Formel för beräkning av referensvärde för syretäringshastigheten. Beräkningen i formel 4.

Nedre klassgränser för beräkning av status. Vid klassificering ska de värden för respektive ämne användas som anges i samma tabeller. För metallerna koppar och zink avses biotillgänglig19 koncentration. För arsenik, uran och zink är värdena framtagna för att hänsyn ska tas till naturlig bakgrund, om den naturliga bakgrunden hindrar efterlevnad av värdena i tabell 1. Inlandsytvatten omfattar vattendrag och sjöar och därmed sammanhängande konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattenförekomster.

Bedömningsgrunder20 för särskilda förorenande ämnen i inlandsytvatten. Klassificering av hydromorfologisk status I avsnitt anges de kvalitetsfaktorer och underliggande parametrar som ska användas för fastställande av hydromorfologisk status. Varje hydromorfologisk typ representerar en uppsättning med specifika hydromorfologiska funktioner och strukturer som skapar de fysiska förutsättningarna för ekologisk status. Konnektivitet i vattendrag 2.

Den specifika flödesenergin beräknas enligt följande: Klassgränser för specifik flödesenergi i vattendrag. Volymsavvikelsen ska beräknas enligt följande: I dessa fall kan statusklassificering genomföras enligt 1. Klassgränser för volymsavvikelse i vattendrag. En negativ förändringstakt innebär att flödesvariationen har minskats. Klassgränser för flödets förändringstakt i vattendrag. Klen död ved mosvarar vedbitar i form av stamved eller grenar med en diameter mindre än 0,1 m.

Tillsammans med bottensubstratet bildar dessa strukturer habitaten i vattendraget. Parametern strukturer i vattendraget anges som andel av ytvattenförekomstens längd uttryckt i procent för där det förekommer väsentlig avvikelse i de naturliga strukturerna eller där det har tillkommit artificiella strukturer. Konnektivitet i sjöar 5. Statusklassificering ska genomföras för hela ytvattenförekomsten som en enhet. Förändring av planform beräknas enligt följande: Klassgränser för sjöars planform.

Klassgränser för svämplanets strukturer och funktion runt sjöar. Hydrografiska villkor motsvarar hydrologisk regim i sjöar och vattendrag. Retentionstiden och sötvatteninflöde i slutna vikar ska beräknas som andel av ytan i procent av ytvattenförekomstens totala slutna vikar. Om konnektivitetsbehovet anges som att arten vandrar om naturliga möjligheter finns, innebär detta att arten kan vara stationär om det förekommer naturliga barriärer, men om det förekommer fria vandringsvägar kommer arter att förflytta sig inom eller mellan ytvattenförekomster.

Varje hydromorfologisk typ domineras av vissa hydromorfologiska processer med specifika hydromorfologiska strukturer som följd. En sjö utgör alltid en hydromorfologisk typ.

Genom att jämföra ytvattenförekomstens hydromorfologiska status med hydromorfologisk typ, finns en möjlighet att förutsäga ytvattenförekomstens kommande utveckling och status. Hydromorfologiska typer i vattendrag.